Cornelia var väldigt ledsen idag när jag lämnade henne på dagis. Det var länge sedan hon började gråta och ville gå med hem igen. Men jag vet att hon snabbt hämtar sig. Och det hade ju gått bra sen 🙂 Om det inte blir som hon tänkt sig så kollapsar hennes värld samman, och idag var ingen av hennes kompisar där, bara små barnen som hon oftast inte umgås med, och bara en ordinarie fröken just då. Och då blir allt fel. Men när hon kom hem efter en eftermiddag på pyssel kvällen på Knacka På var hon lika glad som vanligt 🙂
